För en rimligare värld
Pionjärtiden
Pionjärtiden.Yttrandefrihet, allmän och lika rösträtt, rätt att organisera sig i föreningar.
Folkhems...
Folkhemsperioden. Folkets Hus och Folkets Parker är öppna för alla.
1977 & fram...
1977 & fram till idag. Förändring och nya mötesplatser.
Folkhemsperioden
Perioden fick sitt namn efter Per Albin Hanssons folkhemstal 1928. Den omfattar tiden fram till mitten av 1970-talet, det vill säga den tid då socialdemokraterna satt vid makten i Sverige 1932–1976. Folkets Hus och Folkets Parker var öppna för alla; där skulle alla klasser mötas.
Tidsperioden inleddes med svåra ekonomiska kriser. Oroligheter på arbetsmarknaden ledde till skotten i Ådalen, då fem människor sköts ihjäl av militären när de tågade i en fredlig demonstration från Frånö Folkets Park till Lunde Folkets Hus.
Folkparkerna bildade redan 1905 Folkparkernas Centralorganisation. År 1932 grundade folketshusrörelsen i Värmland en organisation som 1943 blev den landsomfattande Folketshusrörelsens Riksorganisation. En drivande faktor var filmverksamheten som krävde samarbete.
I Folkets Park växte en alltmer omfattande teater- och operettkultur fram. Ett programbolag bildades 1944. Det förmedlade allt från folkliga revyer till klassiska dramer och opera. Från 1926 blev det möjligt att låna pengar från en statlig teaterlånefond och många folkparksteatrar kunde bygga tak över publikplatserna. Dessa folkparksteatrar är unika i världen.
Funktionalismen slog igenom under 1930-talet. Efter en tids samarbete med Kooperativa Förbundets arkitektbyrå skaffade Folketshusrörelsens Riksorganisation sin egen byrå 1943. Den gick 1959 samman med Riksbyggen i Arkitektbyrån för samlingslokaler, som arbetade både med nybyggen och hundratals ombyggnader.
Konsten blev allt viktigare för rörelsen. År 1941 visades utställningen Framtidens Folkets Hus i samarbete med Svenska Slöjdföreningen på Nationalmuseum. Den innehöll möbler och inredningar, ridåer, fanor, ritningar och konst. En vid spridning fick konsten också efter utställningen God konst i hem och samlingslokaler på Nationalmuseum 1945. Den gjordes i samarbete med Folket i Bild, HSB och tidningen Vi och ledde till att Konstfrämjandet bildades 1947.
Vid andra världskrigets utbrott och därefter var folkparkerna ibland nedstängda och mörklagda. När de kunde öppnas igen samlades militärer där för avkoppling och för att lyssna till Ulla Billquists populära Min soldat.
Efter kriget dansades det som aldrig förr i parkerna när jazzen gjorde sitt segertåg genom landet. Orkestrar turnerade med både konserter och dans och världsartister engagerades till folkparkerna genom den egna artistförmedlingen. Snart kom också rock och pop.
1950-talet var en storhetstid för Folkets Hus och Folkets Park. Högkonjunktur rådde, fritiden ökade med längre semester och ännu hotade inte bil och tv folkparkskulturen. Folkets Park var fortfarande målet för demonstrationer och central för politiska möten, men framför allt nöjena blomstrade. Teatern slog publikrekord, berömda artister framträdde och Nordisk Tonefilms Hon dansade en sommar gjorde världssuccé 1951. Nya Folkets Hus byggdes med helhetsperspektiv, där konst och inredning samverkade med arkitekturen både i samlingssalar och i arbetarrörelsens expeditionslokaler.
När det sena 1960-talets politiska radikalism började ifrågasätta folkhemmet från vänster, var det dags att se tillbaka på folkhemsperioden.
Text: MS
©LageLindell/Bildupphovsrätt 2021
©Albin Amelin/Bildupphovsrätt 2021
©Torsten Billman/Bildupphovsrätt 2021
©Nils Wedel/Bildupphovsrätt 2021
©Sven Ljungberg/Bildupphovsrätt 2021
händelser under folkhemsperioden
I utställningen har vi har gjort 30 nedslag som lyfter fram olika händelser där Folkets Hus eller Folkets Park på olika sätt har bidragit till en rimligare värld. Elva av dessa händelser berör folkhemstiden.
9. Från Folkets Park till New York – en operaresa
11. God konst i hem och samlingslokaler
TIllbaka...
Tillbaka till startsidan för utställningen
För en rimligare värld.